Mimmie

Ja, vart ska man börja?

Att summera en 2 månaders resa på andra sidan jorden är för stort för ord, men med risk för att låta klyschig så var det det bästa jag gjort i hela mitt liv, känner mig som en lite bättre version av mig själv efter det där. Jag har insett att man måste utsätta sig för saker som känns lite läskiga för att kunna växa som person och att om man bara vill nåt så ska man göra det.

I övrigt så sover jag ingenting, jobbar bara kortpass, gör konstiga frisyrer på mig själv på kvällarna (för jag har inget att göra) och glömmer bort att äta middag, men det mest konstiga är nog att min tandborste står ensam i tandborstmuggen numera. Men det ska nog bli bra. Jag ska bli bra. 

 

På min tjugoettårsdag i februari stod jag på en surfbräda på Bali med en instruktör bakom mig som panikartat skrek "NEVER TRY - NEVER KNOW!" gång på gång så nu tänker jag satsa på den filosofin. Och jag börjar med att åka till fjällen med personer jag knappt känner, för... varför inte liksom? Nu kör vi.